Funäsdalen sommaren 2015

Att åka iväg på semester, äventyr, upptäcksfärd...ja vad det nu än är blir som bäst när mna gör det tillsammans hela familjen.

Därför barn ser, upptäcker och vill ofta helt andra saker än vi vuxna vilket gör att vi får chansen att kliva ur vårt egna lilla inramade vuxenliv och istället ta del av världen som ett barn gör . Vilket väldigt ofta är avkopplande.

När vi åker någonstans är själva vägen till målet en del av resan. Dvs från den minut vi lämnar hemmet har resan börjat och redan där kan det roliga strta. Så att forcera resan och bara sträva efter målet kan ta bort så mycket av vad vägen har att ge.

På våran färd upp till Funäsdalen passade vi på att stanna vid Leksands knäbrödsfabrik, super mysig att gå in och kolla. Sen tog vi även en astickare vid en vacker sjö, vi stroade runt i skogen lite, badade, pratade och rastade av våra kroppar lite innan vi fortsatte.

Barnen får dessutom mera ro i bilen och dom emellanåt får lufta sig lite.

Sista dagen i Funäs tog vi oss upp på toppen och vandrade sedan hela vägen ner, vackert, fridfullt, gratis men framförallt...gemenskap.

visst hade vi kunnat åka till vattenland, åka gocart osv..vilket oxå är kul. Men det behöver inte alltid vara just sånt som är det mest minnesvärde, utan många gånger är själva gemenskapen av större betydelse.

Våga ta möjligheten!

Ge dig livets gåva...

En plats där inget annat än stunden existerar, där tankar om framtid och dåtid varken finner plats eller mening.

En plats där du fylls av både inre och yttre härlighet på ett sätt som ger en magisk och förtrollande upplevelse.

Här finns det du söker efter, längtar efter och drömmer om...

Med en  blandning av havets förtrollande fauna av djur och växter som tillsammans med sina vackra färger skapar stråk likt en regnbåge. Möter du mil av gröna vidsträckta berg och risfält som tillsammans med solens gula sken och himlens blå skönhet ger dig en känsla av befinna dig i en sagovärld.

Där du är en del av denna värld och  där inget annat än frihet och möjligheter finns.

Här har ålder ingen betydelse...för här finns möjligheter och upplevelser för alla.

Livet är för kort för att tveka...

The best and only transportation that you can get in Gili's island

Ja tänk att få åka häst och vagn igen...

Jag kan säga att barnen tyckte det var super kul... visst var det lite guppigt och vinglit  men dom har ju som sagt mer koll än vad vi har och tror. så när man trodde att nu välter vi ... då styrde dom upp både häst och vag på ett sätt jag aldrig kommer kunna lära mig.

Så när vi anlände till ön från Lombok ..ja då fick vi ta denna transport till våran lilla bungalow.

That is view under the sea of around gili island when you do dive or just snorkle

Undervattenlivet utanför Gili är helt enorm.

Anders och vår lilla Viggo på 6 år tog sig en liten snorkeltur några meter från stranden och inom kort dök där upp sköldpaddor.

Är inte det fantastkt att som barn få uppleva och se sköldpaddor genom att själv ta sig ut i havet och finna dom, istället för att gå på zoo och kolla.

efter den turen ville han ut varje dag, vilket också stimulerade till att vilja lära sig simma.

Det behövedes ingen simskola för honom han fick den genom nyfikenhet....en av många anledningar till att det bara är utvecklande att ta sig med barnen ut i världen och att det dessutom är kul att resa med dom.

Deras intresse, nyfikenhet och upprymdhet för det lilla smittar lätt av sig och glädjen av att bara vara tillsammans blir väldigt påtaglig.

That is the famous little island in Asia called The Gili's, which is Gili Air,Gili Meno and Gili Trawangan.

Under våran vistelse i Indonesien besökte vi en av dessa öar.

Gili Air, en ö som du kan ta dig runt med cykel, löpning eller skön promenad. 

Sträckan är 5 km.

Man tar sig runt med cykel, häst och vagn eller genom promenad.

Vi såg några fordon och det var elmoppar, vilket innebar att det var helt fritt från motorljud.

Det var så fridfullt och avkopplande.

På morgonen mötte man sopgubbarna som med häst och vagn var ute och tömde soporna.

Det här är våra vänner i Indonesien som kommer att ta hand om er när ni har bestämt er för att göra en fantastisk resa  som ni aldrig kommer att glömma.

Isma har jobbat på stora spaanläggningar och har en mängd utbildningar inom massage och refexologi samt spa. Och jag kan säga efter alla år av resor och olika former av behandlingar var det här det absolut bästa jag varit på. att åka ner och leva i denna miljl och varje dag ta en behandling kan göra din kropp och ditt liv tillnågot helt nytt. Hennes man är lika duktig han, men han jobbar mer som guide och har gjort det i många år i detta område. Det är han som kommer ta er till pärlorna ni aldrig själva kommer att hitta.

Som det ser ut just nu kan vi hjälpa er med info om hela resan, så som boende, flyg, tid att åka, att tänka på osv. Vi jobbar även på att göra en 17 dagarsresa i grupp under nästa år.

Många har säkert undrat hur vi har haft råd att åka på alla våra resor genom åren med tanke på hur mycket det kostar. Och nu förstår jag att folk har undrat, nu när jag har förstått vad det är för pengar de flesta lägger ut på en vanlig liten resa på en vecka ner till tex Grekland. 

Jag fick en chock när jag hörde att det går åt minst 30-40000 kr för en familj. Det är ju helt galet.

Jag kan säga att det är vad en resa för oss på 6 veckor max har kostat.

När vi var borta i 3 månader blev totala summan 50 000 kr och då var vi i Malaysia och Bali också.

Men självklart, det handlar ju om hur mycket energi man vill lägga på att skapa sin resa.

Ju mindre jag gör desto mer kostar det. men desto större förväntningar och krav har jag också, vilket allt för ofta också lätt ger en besvikelse och missnöje.

För frågan är verkligen... vad för resa på en vecka till Grekland, Turkiet, Spanien osv.  är värd 30 000 eller mer kr?

Det är mycket pengar som kräver sitt jobb att få ihop.

Ja, hur som helst har vi inte haft den tillgången till pengar vilket har gjort att vi har fått leta, välja, prioritera och skapa upplevelser själva för att ens kunna komma iväg.

Och jag kan säga att varje resa har varit som ett stort äventyr, med väldigt lite förväntningar och därmed mycket tacksamhet.

En sak som vi i stort sett aldrig gör är att boka färdiga turer och upplevelser. Det är den största och mest kostsamma fällan man gå i.

Vi har gjort det några gånger och jag har adrig blivit nöjd och barnen har på det stora hela inte heller upplevt det speciellt roligt.

Många gånger tror vi att vi måste fylla våran semster med en massa aktiviteter för att barnen ska tycka att det ska vara kul, vem har sagt att det är så. Ge mig ett namn...

Vad är det som gör att det är så otroligt jobbigt och tråkigt att umgås tillsammans.

Man åker många gånger för att man säger att man behöver koppla av, få tid och bara kunna vara, men när man väl är där sen ... 

ja då jäklar kör man på ändå.

Istället för att passa på att ta tillfället i akt och vara med barnen, spela spel, ta promenader, prata, ta sig iväg på egna äventyr.

Barnen älskar det, jag lovar... första dagarna brukar vara jobbiga för alla är så vana att vara i sina egna världar och inte behöva anpssa sig efter varandra, eftersom man ofta har både kompisar, skola, jobb, egna rum, tv, datorer och telefoner som gör att man inte behöver umgås. Men genom att ta bort allt det så har man bara varandra och efter ett tag, efter lite gnabb och lite bråk så blir det väldigt mysigt och man uppskattar verkligen tiden tillsammans.

Så börja fundera på varför ni reser, och hur er familjevardag ut.

Och framförallt, är verkligen den bästa resan den som är full med bekvämligheter?

Bekvämligheter som  egentligen handlar om att styra din uppmärksamhet till en massa yttre stimulans som du redan har en massa av hemma och som du kanske egentligen behöver ha mindre av.

Våga bara vara och känn hur det är att ha tråkigt, och så har du tråkigt ett tag (även barnen) sen kommer den påhittiga sidan av er att krypa fram och det är då det börjar hända roliga saker.

Det gäller att våga sig ut på egen hand för att kunna hitta godbitarna varje land har.

För oss är en moppe en självklarhet, vi sitter alla fyra på den. När barnen var små fick även vagnen följa med på moppen.

Under färden både ser man  och möter dom inhemska som finns bortom turismen och dom är till 99% alltid vänliga, inbjudande, öppna och väldigt nyfikna.

För det mesta skrattar dom och tycker säkert vi är lätt galna. Men är inte det lite av livet också att just kliva ur komfortzonen och göra det som man bara inte ska göra föra att... jag ibland vet jag inte.

Vi har hittils haft väldigt tur för vi har aldrig ramlat på moppen under våra 13 år.

Eller...ja  ok en gång, precis utanför våra grindar i år i Hua Hin. Dom hade precis lagt ny sand så moppen bara välte, men som tur va hade vi ingen fart så alla klarade sig bra. Tindra har också bränt sig på avgasröret en gång , men ingen större skada .

Så jo .. det är klart att det händer saker men det gör det ju hemma också, riskerna är ju inte så mycket mindre hemma men vi verkar tro det ibland.

Så moppe, försiktighet, hjälm, tro på sig själv och du har redan börjat uppleva något du aldrig tidigare gjort.